JHRF
Medlemsinformation

      Retur till innehållsförteckning

JHRF-information

 

Nummer 1 Februari 2000

 

Förbundsstämman

Årets förbundsstämma kommer att hållas i Luleå den 18 mars med Malmbanans vänner som värd. Program, anmälningsblankett och övriga stämmohandlingar kommer att sändas ut under februari.

JVM – MRO – JHRF

Lördagen den 21 januari samlades representanter för JVM, MRO och JHRF i Stockholm för en första förhandling om ett gemensamt agerande dels i frågan om JVM:s framtid och dels i frågan om möjligheten att i framtiden få statliga bidrag till föreningarnas verksamhet.

Resultatet av denna första kontakt var bildandet av en arbetsgrupp bestående av två representanter från MRO, två från JHRF och JVM:s chef Robert Sjöö, som är sammankallande, för att vidare bearbeta frågorna.

Dessutom diskuterades också ett samarbete mellan MRO och JHRF även i andra frågor.

Ralph Simonson

Kunskapsbas av underhållsföreskrifter

1995 tog JHRF fram samlingen av gemensamma underhållsföreskrifter i form av en tryckt samlingspärm. Den bygger på lämpliga tillämpningar av SJ-föreskrifter och den praxis som utvecklades genom SJ:s besiktningsrutiner för museifordon på statens spår och blev den skjuts ut mot egna trafiktillstånd vi fick hjälp med av SJ:s dåvarande maskinavdelning. Den ursprungliga tanken med dessa underhållsföreskrifter var att de skulle vara heltäckande som referensmaterial att hänvisa till i respektive trafikförenings underhållsplan. Sammanställningsarbetet avstannade dock, mycket beroende på att det inte gick att rekrytera tillräckligt intresse från medlemsföreningarna för att delta med kunskaper och driva detta projekt vidare. Utan att lägga några vidare värderingar i orsakerna till denna brist på samarbetsförmåga, tror jag att den beror på dels resursbrist inom föreningarna och dels tyvärr på att var och en förening är sig själv närmast. Det skall dock framhållas att ett fåtal föreningar och personer, ingen nämnd och ingen glömd, har varit mycket delaktiga i arbetet och varit direkt upphov till mycket av materialet i föreskrifterna.

Under tiden som gått har jag samlat på mig en mängd äldre och nyare SJ-föreskrifter, underhållsrutiner, handhavandebeskrivningar men även handböcker och artiklar från andra komponentleverantörer inom järnvägsområdet. Tanken är att sammanställa denna kunskapsbas för att göra den tillgänglig såsom ett utbyggt referensmaterial både ur ren forskningssynpunkt men också såsom en källa att hänvisa till i underhållsplanerna.

Jag bygger vidare på den struktur vi tog fram till pärmen, alltså uppdelad i en fordonsdel och en komponentdel samt, i samma nivå, en allmän mapp innehållande material om bl. a. Järnvägsinspektionens typbesiktning, utbildning av besiktningsmän, besiktnings- och revisionsintervaller etc. Fordonsslag är uppdelad i:

  1. Dragfordon
    1. Ellok
    2. Motorlok
    3. Ånglok
      1. Handhavande
      2. Underhåll
      3. Beskrivningar (Ånglokslära etc.)
  2. Godsvagnar
  3. Motorvagnar
  4. Personvagnar

Varje underrubrik har avsnitt för handhavande, underhåll och beskrivningar (se exemplet ovan för "Ånglok"). Vad gäller Elloken är det uppdelat i ett särskilt avsnitt för respektive littera.

Komponentdelen är uppdelad i följande kategorier och med ex. på underrubriker. Alla underrubriker är ej upptagna här av platsskäl:

  1. Axlar
    1. Axellager
      1. Glidlager
      2. Rullager
        1. JHRF-föreskrift
        2. SJ-föreskrift
  2. Belysning
  3. Broms
    1. Bromsutrustning, hydr.
    2. Bromsutrustning luft
    3. Bromsutrustning vakuum
    4. Bromsutrustning ånga
  4. Elsystem
    1. Högspänning
    2. Lågspänning
    3. Värmespänning
  5. Gasinstallationer
  6. Hjul
  7. Kylanläggningar
  8. Löpverk
    1. Boggier
    2. Bärfjädrar/upphängning
  9. Ramverk/korg
  10. Stöt & draganordning

Rullager ovan visar som exempel hur strukturen ser ut för alla kategorier. Under "JHRF-föreskrift" är de ursprungliga JHRF underhållsföreskrifterna insorterade.

Man inser snabbt att detta omfång av material ej är praktiskt att hantera i tryckt form. Vi har i detta syfte satsat en del av våra intäkter i form av medlemsavgifter och införskaffat ett rationellt datorprogram för att någorlunda effektivt kunna överföra det tryckta materialet till s.k. "elektronisk" form. Jag använder då Adobe´s PDF-format, vilket är mycket praktiskt, eftersom det vedertagna läsprogrammet, Adobe Acrobat Reader, tillhandahålls gratis i stort sett över allt på Webben och i datortidningarnas CD-bilagor.

Hur skall man nu sprida detta material? Tekniken i sig ger ju inga problem, det är ju direkt förberett att lägga ut samlingarna antingen på CD eller via vår hemsida. Det problem, eller rättare sagt, den möjlighet jag ser i detta, är att materialet naturligtvis är av kommersiellt intresse. Jag kan tänka mig att en CD med detta innehåll kan vara en åtråvärd produkt för det allmänna järnvägsintresset, att säljas av JHRF medlemsföreningar i samband med olika arrangemang och med viss vinst både direkt för föreningen och förbundet, som kan fortsätta att utveckla liknande produkter till gagn för kunskapsbevarandet.

Det ingående materialet är så pass gammalt att det enskilt troligen faller utanför någon upphovsrätt, men genom JHRF:s sammanställningsarbete uppkommer en ny upphovsrätt. Vi måste då tänka oss för och på något sätt skydda kopiering av materialet, om inte på annat sätt så genom att hävda vår copyright. I fallet med webb-publicering bör det inte vara tillgängligt för andra än JHRF-medlemmar, skyddat av lösenord. I det praktiska underhållsarbetet kan materialet komma till stor nytta genom att man har direkt snabb tillgång till sitt behov av dokumentation på plats; - eller vad sägs om att söka upp rätt avsnitt i ångloksläran, skriva ut det och ta med det ut i verkstan´ där jobbet skall göras!? Det behövs ingen avancerad dator för denna uppgift.

Vad har ni för synpunkter på detta arbete? Har någon idéer om hur publiceringsskyddet skall lösas, för att vi skall kunna behålla det kommersiella värdet? Hör gärna av er med alla åsikter!

Ola Persson/ope@upplandsbro.mail.telia.com

TRI-projektet och en ny säo till sommaren.

TRI-projektet går vidare. På SJ bildas just nu en arbetsgrupp som skall jobba med detta dels i samarbete med BV och andra trafikutövare för de gemensamma reglerna och dels för SJ:s egen anpassning av de regler som kommer att ligga på respektive trafikutövare.

I samband med en ny säo (BVF 900.3 och SJF 010) med giltighetsdatum 2000-06-13 ändras en del begrepp. Begreppet Tågbefälhavare försvinner. Ombordansvarig och avgångssignalerare kommer till.

Det är inte bara en förändring av namnet. Det är även en uppdelning i några nya funktioner av ombordpersonal. Det ger möjlighet att anpassa utbildning och kompetens till den verklighet som järnvägssektorn lever i. Bl a ges möjlighet att anpassa utbildning/fortbildning för personal som endast tjänstgör på motorvagnståg.

För SJ gäller följande:

Idag finns följande ombordpersonal med trafiksäkerhetstjänst:

Tågbefälhavare (funktion 40 enligt SJF 015).

Konduktör, annan än tbfh (funktion 39).

Fr o m 2000-06-13 kommer dessa att ersättas av några nya funktioner av tågpersonal med trafiksäkerhetstjänst.

  • funktion 57. Ombordansvarig, loktåg.
  • funktion 56. Ombordansvarig, endast motorvagnståg.
  • funktion 54. Avgångssignalerare, loktåg.
  • funktion 53. Avgångssignalerare, motorvagnståg.

Funktion 57 har mest omfattande utbildning och funktion 53 minst omfattande.

Sedan tillkommer även:

  • funktion 51, Signalgivare vid backning/skjutning av tåg.

Några övriga, befintliga, kategorier som är intressanta:

  • funktion 28. Signalgivare vid växling, tågspår.
  • funktion 27. Signalgivare vid växling, endast sidospår.
  • funktion 25. Kontrollant av tågs sammansättning.
  • funktion 23. Bromsprovare.

I funktion 57 ingår även funktion 56, 54, 53, 51, 28, 27 och 25.

I funktion 56 ingår även funktion 53.

I funktion 54 ingår även funktion 53.

I funktion 51 ingår även funktion 28 och 27.

Dagens Tbfh motsvaras av funktion 57 + 23, dvs hela paketet.

En ombordansvarig på ett visst tåg är alltid dessutom tågets avgångssignalerare, d v s den som ger avgång till tågets förare. Till sin hjälp kan han ha ett "avgångssignalerarbiträde". Det är en person med minst utbildning som avgångssignalerare, som hjälper avgångssignaleraren att kontrollera om trafikutbytet är avslutat (motsvarande dagens tbfh och "andreman").

På SJ kommer även nya bemanningsregler i SJF 010.22. Där anges minsta bemanning med ombordansvarig och avgångssignalerare för de olika typer av tåg som kan förekomma.

En ny utgåva av SJF 314 som fastställer hur avgång kan/får ges, tågtyp för tågtyp, kommer även den att gälla fr o m 2000-06-13.

Varför nu denna uppdelning i ombordansvarig/avgångssignalerare m m? Det som görs är att kraven på utbildning och kompetens skall verklighetsanpassas. Vad man än sysslar med måste man jobba aktivt med det för att göra ett kvalitativt och säkerhetsmässigt bra jobb. För en som t.ex. aldrig tjänstgör på ett loktåg, finns vare sig anledning eller ens möjlighet att upprätthålla kompetens för att vara en fullt kompetent tbfh på ett loktåg på sikt. Även med årlig repetitionsutbildning varje år tappar man i kompetens om man aldrig utför en viss syssla. Tanken bakom förändringen är alltså både öka trafiksäkerheten och bedriva verksamheten så ekonomiskt som möjligt.

Så långt vad som kommer att gälla på SJ. I vad mån övriga kommersiella trafikutövare anpassar sina regler är än så länge inte känt för mig.

För museitrafiken ger detta större möjligheter att utbilda egen personal till t ex avgångssignalerare. Urvalsprov måste till. Bemanningsregler måste ses över även för museitrafiken. För att vi inte skall få en uppsjö av varianter hos olika föreningar bör detta samordnas. Det finns, som tidigare noterats, ett behov av samordning av fler regler än dessa.

Ett sätt att gå vidare med detta är några mindre grupper som tar fram förslag med utgångspunkt ur dagens regler hos föreningarna samt SJ/BV m m. Varje grupp får sin nisch som sedan samordnas. På detta sätt kan vi komma vidare till en samordning i VTF (Veterantågsföreskrifter) som kan ersätta föreningarnas nuvarande regelverk helt eller delvis. Lokala anpassningar kommer nog ändå att behövas.

Kom gärna med synpunkter om detta på e-post till gary@telia.com. Och framför allt kom med några namn som vill jobba med detta. Undertecknad kan hjälpa till med samordningen och kopplingen till TRI-projektet.

Gary Hörnaeus

AQUA Lapplandia

(Färskt vatten från Gäddviks källa)

En resa som på sitt sätt är historisk.

Den första resan med Tågkompaniet på uppdrag för JHRF.

Styrelsemöte inbokat i Stockholm den 22 januari 2000.

Mediadiskussioner om hur svårt det är att få tag i biljetter med de nya färska persontrafikutövarna ger viss olust inför biljettköpet. Konkret kan konstateras att Resebyrån Avandas säljställe i Vännäs lagts ned vid årsskiftet. Naturligt känns då att använda en lunchpromenad till att införskaffa biljetten. Detta låter sig göras med arbetsplatsen förlagd till centrala Umeå och Avanda finns på Umeå C. Väl på plats kunde jag konstatera en kort kö på tre personer och två öppna kassor, överkomligt. Då det blir min tur så börjar knattrandet på tangentbordet. Nedresan går perfekt att boka men vid återresan så blir det dött i dataterminalen, viss förtvivlan från kvinnan bakom disken. Efter en liten stunds väntan och testande återstod det bara att börja om med en helt ny bokning, denna fungerar helt perfekt. Min reaktion i detta läge är att det gick oväntat smidigt och snabbt.

Några iakttagelser i samband med resan:

  • SOPI ersätter SJ:s blå soppåsar (gör resan till ett rent nöje) i väggklämman vid sittplatser, i korridorer osv.
  • Skriften "Tågkompaniet äventyr i norr, Invigningsnummer 2000" finns som underhållande litteratur och reklam om möjligheterna.
  • Sänglinnet har nu en ljusgul färg.
  • Fjällrävenmärkta klädgalgar var en annan nyhet. De saknar tvärslå för att hänga upp byxor på.
  • Biljettklipparna är samma välkända vänner, nu i Fjällrävenkläder. Min fundering om att de tvås skjortor hade olika färg besvarades lite skämtsamt med att "Han är tågchef".
  • Tågchef är en nyhet med Tågkompaniet, liksom att det var lokföraren som ropade ut "Mellansel nästa".
  • I bistron var det nya ansikten från Nordservice, även de i Fjällrävenkläder.
  • Gellivare stark (m fl sorter) i stor returflaska är en positiv nyhet.
  • Jag provade inte själv kaffet på denna resa men det fick positiva reaktioner om gott kaffe p g a riktigt bryggt kaffe och inte pulverkaffe från automat.
  • Ganska så hemtamt, från Service på Tågs tid, kändes att den utlovade renskaven på kvällens meny var slut redan vid avgång från Stockholm.
  • Två besök under Arlanda flygplats visar på temperaturskillnader och olikheter i luftfuktighet. Ingen utsikt genom kupéfönstret gav tanken; "Vadnu dimma i tunneln?" Med lite eftertanke återstod det att ta fram de gamla fysikkunskaperna och lagen om den kalla väggen. Naturligtvis så var fönster och plåt ordentligt avkylt av färden genom vinterkylan och drog därför till sig fukt. På morgonen var det ett lite längre uppehåll på Arlanda C så att en liten tittglugg han uppstå genom fönstret.
  • Destinationsskyltarna på vagnsdörrarna är nu ljusgröna.
  • Tågkompaniets dekaler fanns på de flesta fordonen.
  • Likaså pågår omlittrering till Tågkompaniets beteckningar.
  • Broschyren "Tågkompaniet Reseinformation" innehåller en tävling "Finn fem fel". Jag hade hört talas om den tidigare av en Banverkare som tyckt att det var svagt av ombordpersonalen att inte vara informerade och beredda på hans svar. På tåget hem var det två damer som kontaktat tågchefen om tävlingen. Hans sätt att berätta om hur han kommit ur "knipan" genom att säga att jag skickar in uppgifterna så kommer överraskningen, ger mig känslan att det är ett "avsiktligt ovetande", del i tävlingen?
  • Rätt tider enligt tidtabellen för båda riktningarna kan konstateras.
  • Nytt är växling i Gävle, vissa morgnar och kvällar. På hemresan märktes växlingen som en tid av spänningslöst genom tystnande ventilation och så en liten knuff då vagnarna från Göteborg hängdes på.
  • En positiv överraskning var att alla sex kanalerna i radion hade fungerande ljud.

Sivert Sjöbom

Lokuthyrning

Enligt uppgift har BJs under en period av två till tre år hyrt ut sitt Ra-lok till TÅGAB.

TÅGAB, som har Banverkets uppdrag att dra BV:s el-mätvagn, skall använda loket i stället för de Rc-lok som man tidigare hyrt från SJ.

För att kunna använda Ra-loket, som var i stort behov av reparation (bl a boggiebyte), har TÅGAB låtit genomföra en revision av loket och bl a höjt sth från 100 till 130 km/tim.

BJs har möjlighet att disponera loket vid de tillfällen då TÅGAB ej använder det.

Ralph Simonson

Upprop

Under år 2000 pågår jubileumsaktiviteter i Kiruna för att fira 100-årsminnet av ortens tillkomst. Vecka 44 är bokad för Rallarfesten. Någon form av medverkan från "intresset" är logiskt, som t ex besökande föreningståg från södra delarna av landet. Tidpunkten stämmer ganska bra med höstens medlemsmöte, en möjlig samordning?

Ytterligare information om jubileumsaktiviteterna finns på http://www.kommun.kiruna.se/ menyn.html.

Sivert Sjöbom

JHRF-kalender

        Februari

        2000-02-14 Utskick stämmohandlingar

        Mars

        2000-03-04 Styrelsemöte

        2000-03-18 Årsstämma

        2000-03-19 Medlemsmöte

Redaktionellt

Bidrag till JHRF-information kan sändas per vanlig post till styrelsemedlemmarna och förbundsadressen samt per e-post till styrelsemedlemmarna.

Bidrag till aprilnumret skall vara styrelsen tillhanda senast den 31 mars.

Webmaster: Rolf Sten     Senaste uppdatering: 001009